03 december 2017

ISK eller aktiedepå

De flesta sparekonomer och andra bankpersoner som uttalar sig i media lyfter ofta fram att ISK är rätt väg att gå. Det är det kanske och de senaste åren så har det nu med facit i hand absolut varit rätt typ av lösning för aktieägande, men är det ett generellt svar som passar alltid att ISK är bättre än depå? Jag bestämde mig för att räkna lite på det.

Om man börjar med att dra upp förutsättningar som gäller så är de enligt följande:

ISK (Investeringssparkonto)
Om man har en ISK så beskattas man baserat på vad det totala värdet på tillgångarna är. Det är inte så att det endast spelar roll vad man har på kontot den 31 december utan man tittar på vad som finns på kontot varje kvartal och man tar även hänsyn till om pengar har förts till kontot eller tagits ut från kontot. Jag går inte in på detaljer, men jag tycker att det bra att veta att om man har för avsikt att flytta in och ut pengar från en ISK så kan det få skattemässiga effekter.

Förutom att skatten baseras på värdet på tillgångarna och inte på realiserade vinster så beskattas inte utdelningar när dessa betalas ut. För min del var detta en ganska viktig faktor när jag bestämde mig för att öppna ett ISK för ett par år sedan. Även om det ofta inte rör sig om gigantiska summor för de flesta så innebär ett ISK att man kan skjuta fram skattebetalningen drygt ett år, vilket allt annat lika är positivt.

Ofta lyfts det fram att ISK är bra för att det är enkelt att deklarera. Jag tycker egentligen precis tvärtom. Det är korrekt att du inte behöver göra någonting, men om du verkligen vill veta varför en vissa summa dragits så kräver det en del jobb. Om du struntar i hur din skatt räknas ut och om du tycker att det är jobbigt att behöva gå igenom dina aktieaffärer då är det kanske sant att ISK är en enkel lösning, men jag tycker att enkelhet skall vara ett skäl i detta sammanhang inte är klockrent. Min bild är att de som är lyckosamma på börsen under lång tid generellt sett har ganska bra koll och det jobbet som man gör i samband med deklarationen hade förmodligen många av dessa gjort i alla fall. Förutom att det finns en klar fördel att ha koll på sin aktieportfölj och vad som händer med den så är det heller inte så svårt. I princip alla nätmäklare har någon form av automatiserad tjänst för att ta fram en deklarationsunderlag. De delar som eventuellt inte är förifyllda, vilket ofta är de som man verkligen vill ha hjälp med, tex hur splittar skall hanteras eller liknande, kan man ganska enkelt förstå hur man ska hantera detta efter lite googlande.

Under 2018 är ISK-skatten satt till 0,45%. Det är en ganska ordentlig höjning procentuellt sett jämfört med 2017 då den var runt 0,40%. Skatten för 2018 är inte hög sett till tidigare ISK-skatter, men det är viktigt att komma ihåg att skatten inte har höjts på grund av att den underliggande statslåneräntan har höjts utan att regeringen har valt att höja påslaget.Om räntan börjar höjas under 2019-2020 så kommer ISK-skatten snabbare att ticka upp med andra ord, men det är inget som man egentligen behöver oroa sig för i dagsläget.

Den stora nackdelen med ISK är att man skattas både i med- och motvind. Om aktieportföljen faller i värde med 50% så kommer staten att likväl vilja ha sina pengar, dock något mindre eftersom värdet minskat.

Sammanfattningsvis:
+
Låg skattesats 0,45%
Enkelt

-
Skatt baserad på totalvärdet i portföljen

Aktiedepå
Ett alternativ till ISK är aktiedepå. Den stora skillnaden mellan de båda är hur de beskattas. Depån beskattas nämligen baserat på den realiserade nettovinsten. "Realiserade" betyder i sammanhanget att du inte betalar skatt förrän du har sålt. Det är vanligtvis 30% av vinsten (man kan även använda schablonmetoden om man t ex inte vet anskaffningsvärdet). "Nettovinsten" innebär att man tittar på hur mycket vinst man har gjort summerat, dvs alla realiserade vinster och förluster adderas och den sammanlagda vinsten beskattas. När man räknar ut vinsten får man dra av omkostnader, dvs courtage, när man räknar ut vinsten. Eftersom courtage idag är väldigt låga så spelar detta ofta ingen större roll. 
En annan sak som är viktigt att komma ihåg är att utdelningar beskattas direkt med 30%. Man kan med andra ord inte använda utdelningar för att kvitta mot förluster. Skatten dras direkt i samband med att utdelningen betalas ut. Värt att nämna är att den oftast är 30%, även när det rör sig om utländska aktier där man även måste skatta i det landet där aktien är noterad. I fallet med ISK så får man oftast även betala skatt i det landet som aktien är noterad, men man kan på olika sätt få tillbaka en del eller hela summan. Jag har aldrig gjort det, men jag har en känsla av att det inte är lättare än att deklarera för en aktiedepå. Det verkar även ta lång tid. En del som äger utländska aktier väljer att lägga dessa i kapitalförsäkring. Jag är inte insatt i detaljerna kring detta, men det kan vara intressant att kolla upp för den som är intresserad.

Jag tycker att man generellt sett underskattar möjligheten med att kvitta vinster och förluster som man har i en depå. Allting går inte spikrakt uppåt och om man har lite koll på vad man gör så kan man höja risknivån i portföljen i takt med hur mycket man har realiserat i vinster under innevarande år eller har möjlighet att realisera. Öka risken kan man göra genom att öka andelen aktier eller att köpa aktier med hög risk och möjlighet till hög avkastning.

Sammanfattningsvis:
+
Möjlighet att styra skatten genom att kvitta vinster och förluster
Möjlighet att anpassa risknivån som en följd av att man kan kvitta
Enkelt att räkna ut vad man skall betala i skatt
Oberoende av statslåneräntan

-
Beskattas direkt på utdelningar


Exempel 1
Om man tittar på ett exempel på en portfölj som är värd 1 MSEK, där det utgår 40 kSEK i utdelningar per år, inga köp/sälj, ingen värdeförändring, blir det enligt följande.

ISK
1 000 000 SEK * 0,45% + 40 000 SEK*0,45% = ca  4700 SEK

Depå
Utdelningar
40 000 SEK * 30% = 12 000 SEK

I ett scenario där man tror att värdeförändringen kommer att vara noll så är det med andra ord mest fördelaktigt med ISK.

Exempel 2
Portfölj på 1 MSEK, utdelningar på 40 kSEK, realiserade vinster på 50 000 SEK:

ISK
1 000 000 SEK * 0,45% + 40 000 SEK*0,45% + 50 000 SEK*0,45% = ca  5000 SEK

Depå
Utdelningar
40 000 SEK * 30% = 12 000 SEK

Vinster
50 000 SEK * 30% = 15 000 SEK

Totalt 27 000 SEK

Även i fallet där man har en avkastning i portföljen på 5% och utdelningar på 40 000 SEK så är det mer fördelaktigt att ha ISK. Det man ska lyfta fram med depå är att om man inte realiserar vinsten så blir skatten det året lägre och man kan använda vinsten för att kvitta förluster kommande år.

Exempel 3
Portfölj på 1 MSEK, utdelningar på 40 kSEK, realiserade förluster på 50 000 SEK:

ISK
1 000 000 SEK * 0,45% + 40 000 SEK*0,45% - 50 000 SEK*0,45% = ca  4 500 SEK

Depå
Utdelningar
40 000 SEK * 30% = 12 000 SEK
(40 000 - 50 000*0,7)*0,3 = 1500 SEK

Totalt 12 000 SEK 1500 SEK

-------------------

Efter att jag publicerat inlägget så fick  jag en bra kommentar från Investormannen. Det jag hade missat i min genomgång är att om man har förluster, men inga vinster att kvitta mot så kan man kvitta mot andra inkomster av kapital, tex utdelningar. Det finns ett gammalt inlägg från placera.nu som tar upp vilka möjligheter som finns, se nedan:

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2012/12/27/kvittning-sa-funkar-det.html

Om jag förstår saken rätt kan man dra av 70% av förlusten när det kommer till hur mycket skatt man ska betala på utdelningarna, vilket i detta fall bör bli: 

40 000 SEK - 70%*50 000 SEK = 40 000 SEK - 35 000 SEK = 5000 SEK

Skatten på utdelningarna blir därmed 1500 SEK (30% av 5000 SEK).

-----------

Även i detta tredje exempel är ISK att föredra.

I detta tredje fall bör det bli fördelaktigast att använda depå, men jag är inte riktigt säker på att detta är korrekt.

Min slutsats är att det skall mycket till för att ISK inte skall vara det bästa valet för en vanlig småsparare. Om man i princip enbart handlar med aktier som inte ger utdelning och om man vill ha möjlighet att kvitta mellan olika år så kan det vara ett alternativ, men även i detta fall så är jag inte så säker på att depå är ett så bra alternativ. 

Jag har själv depåer som jag har haft under lång tid. Under de senaste åren så har jag sålt en del innehav i dessa och i samband att jag har realiserat vinster så har jag gjort mer riskfyllda investeringar i depåerna. Det har inte varit en hit hittills. 

3 kommentarer:

Mattias musikaler sa...

Det finns ett par fördelar som jag ser med aktiedepå som inte brukar nämnas så ofta. Den mest uppenbara är att värderingarna på börsen är historiskt höga och OM det kommer ett stort ras i portföljen så kan man kurtagefritt flytta över aktierna och fonderna till ett ISK. Då får man minst 21% förlustavdrag att kvitta mot andra inkomster (30% mot aktie- och fondvinster, dock ej utdelningar). OM portföljen sen återhämtar sig så blir hela 'vinsten' tillbaka till anskaffningsvärdena väldigt lågt beskattad.

En andra fördel är rent psykologisk. Vad är det man egentligen oroar sig för när man köper aktier? Är det att aktien ska gå upp jättemycket och du ska tvingas betala 30% skatt på vinsten? De flesta är nog betydligt mer oroade för att aktien ska falla och då finns ändå kvittnings- och avdragsmöjligheten att nyttja.

För det tredje så är aktieägande i depå på aktier som inte betalar utdelning helt skattefritt tills den dag man säljer. Om man är verkligt långsiktig så kan man alltså bygga upp en stor förmögenhet utan att någonsin betala någon skatt på sina värdeökningar. Balder och Berkshire är två aktier som byggt värden långsiktigt utan att betala utdelningar och deras huvudägare har blivit mycket rika. Detta förutsätter förstås att företaget är välskött och återinvesterar vinsterna på ett effektivt sätt.

För det fjärde så är det kanske inte så sannolikt att man behöver sälja alla sina aktier den dag man behöver pengar. De flesta kalkyler som görs bygger ofta på att hela innehavet säljs efter ett visst antal år, men sparar man långsiktigt så kanske man bara säljer några enstaka procent varje år, och då fortsätter resten av innehavet att växa utan något skatteläckage.

Annars är det helt riktigt att med normala antaganden så är ISK och KF bättre. Men de flesta människor fungerar inte som datamänniskor och ibland kan det vara emotionellt stressande att ha en ISK eller KF som backar och ändå genererar löpande skatt. Det är inte alla som klarar att uthärda en lång bear market, och då faller långsiktiga kalkyler som bygger på att värdet ska öka X % varje år i snitt. Säljer man när det går ner för man inte vill betala skatt för sina dåliga aktieaffärer, då är man antagligen inte med på resan tillbaka upp igen.

Mvh Mattias

Charlie sa...

Hej Mattias!

Tack för din kommentar. Den första punkten som du lyfter upp tycker jag är riktigt bra och någonting som jag helt glömt bort, nämligen att man inte bara kan kvitta aktievinster mot aktieförluster. Jag håller helt med om att med dagens höga värderingar (sett till t ex PE-tal) så kan det vara klokt att ha depå. Bra poäng! Tack!

Vad gäller att din tredje punkt så håller jag med om att det finns företag som bygger upp bra vinster utan att ge utdelning fast, om jag inte tänker fel, så om skattesatsen är densamma så spelar det ingen roll om det pytsas ut lite varje år i form av utdelning eller om man får skatta allt på samma gång när man väl väljer att hoppa av. Skillnaden är så klart att man inte kan kvitta utdelningar, men om man bortser från det bör det vara detsamma som jag ser det.

Vad gäller att sälja av så tror jag nog inte att det är orimligt att realisera vinster på 50 000 SEK i en portfölj på 1 MSEK (din fjärde punkt). En del av de realiserade vinsterna kanske har legat under många år. Jag sålde exempelvis Lundbergs i början av året efter att den legat i min portfölj under 8-10 år. Det triggade en stor vinst. Det beror så klart på hur aktiv man är, men jag tror inte att det är orimligt att man väljer att omsätta ca 25% av portföljen per år och om det är innehav som legat länge så kan det trigga ganska stora vinster. Naturligtvis kan man fundera på om det är rätt att omsätta så mycket av portföljen under ett år, men det är som jag ser det en annan fråga och jag tror även att vad som är rätt kan variera från person till person.

Jag håller med dig om att det är tufft att uthärda stora nedgångar och att dessutom betala skatt på tillgångarna, men jag tror att om man har tänkt igenom saken och bestämt sig så tror jag att många kan hålla linjen. Min erfarenhet från andra områden är att om man har lagt strategin grundligt och man tror på den så kan man även härda ut tuffare tider ganska väl. För min del handlar det alltså mer om det är riktigt genomtänkt eller inte. Människor kan säkert fungera annorlunda i sådana situationer, men om jag har bestämt mig och jag har funderat grundligt igenom beslutet så kör jag sedan på det.

På många sätt är vi överens tror jag. Ditt snygga tips kring depå kommer förmodligen att göra att jag puttar in nya pengar under 2018 i depå. Vi får se. Det var länge sedan som jag puttade in nya pengar över huvud taget (de har åkt in på buffertkontot istället), men om det öppnar upp sig lite intressanta alternativ kanske jag trycker in lite nya pengar.

Jag gissar att du har både ISK och depå. Vilka aktier har du ISK respektive depå?

Charlie

Lena sa...

Tack, jag är gammal i Aktier o har depå! sitter med mycket höga vinster. Blir fortfarande inte riktigt klok på detta! Har bara fört över lite till en risk! har jag utländska aktier med stor värdeökning men ingen utdelning!?
Föra över dessa med stora vinster till isk blir det ju en skatt på 30% ! Tror jag att de ska stiga mer ja flytta för att då ta ut vinsten i ISK!. känns som jag sitter fast i gammalt invant mönster o har svårt tänka om.
ja jag tar nor mer risker i DEPÅ o det kan jag unna mig. Det finns ju en aspekt fast ej vad jag uppmuntrar! Har vid olika tillfällen använt belåning när jag verkligen ej hunnit sälja av eller föra över och använt min belåningsgrad. kan man göra det i ISK?
Le Le